“Vad söker du härute på marken?”
De som löste sina tälts ingångsdukar, häktade av dem och vek dem åt sidan och steg ut i morgonens födosök visste med säkerhet vad de nu letade efter. De visste var de skulle söka: överallt på jorden. De visste vad de skulle finna: “Brödet från himmelen som giver evigt liv”. De visste om dess “bäst före datum”, dvs idag, och de visste att vid middagstid fanns inget mer att hämta. Och ändå..
Vad förväntar sig människorna av Gud? Vad erbjuder han. Vad är minsta gemensamma gåva till alla? Vad är det som alla utan undantag erbjuds, men som majoriteten viftar bort?
Lyssna till Jeremias 45e kapitel och den dialog Gud för med denne profets sekreterare: “ Detta ord talade profeten Jeremia till Baruk, Nerias son, när han efter Jeremias diktamen skrev ner dessa ord i en bokrulle under Juda kung Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår. Han sade: Så säger Herren, Israels Gud, om dig Baruk: Du säger: ”Ve mig, Herren har lagt ny sorg till min förra plåga! Jag är trött av allt suckande och jag får ingen ro.” Så ska du svara honom: ”Så säger Yahweh: Se, det jag har byggt upp ska jag riva ner, och det jag har planterat ska jag rycka upp. Detta gäller hela jorden. Och du begär stora ting för dig! Begär inte något sådant. Se, jag ska låta olycka drabba allt kött, säger Herren. Men dig ska jag låta vinna ditt liv som ett byte, vart du än beger dig.”
Vad är det som händer I världen? Ingenting annat än det som sedan evärderliga tider är skrivet och uttalat och fastlagt utan minsta möjlighet att förhindra det som står skrivet. I den gränslösa övertro och förmätenhet som är det fördunklade sinnets logiska förvirring vägrar mänskligheten att förstå sin oförmåga att bygga upp vad Gud nu river ner. “Detta gäller hela jorden”. Här talar vi verkligen om en enda global sanning, en allt annat överordnad kalender som med obeveklig kraft utför det Guds ord som är utsänt över vattnet sedan skapelsens första dag. Lika skapande som det var då, lika förödande för skapelsen är det I de kommande dagarna, då sådana vedermödor kommer som , om de inte förkortades, skulle utplåna allt liv. “Skall väl Människosonen, när han kommer finna tro på jorden?”
Tomma kyrkor hittar han säkert, och en kyrka (dvs det som skulle vara hans kropp på jorden) utan tro på Honom kommer han också att finna. Och en liten rest av de ännu troende kommer att överleva den midvinternatt som stundar. Hur vet jag det så säkert?
“Men dig ska jag låta vinna ditt liv som ett byte, vart du än beger dig.”
Att vara välsignad med ett namn som “Baruch” är väl fint? Det betyder just “välsignad”. Men inte tyckte Baruch Nerias son att han var välsignad! Han uppfattade sig plågad, misshandlad av både livet, Jeremia och Kungen och vem vet om inte också av Gud själv. Det är ingen ända på hans bedrövelser. Allt arbete han hade lagt ner för att föra Jeremias profetior till folket och dess högsta ledning hade nyss nått sin vägs ände. Kolumn för kolumn, sida för sida, rad för rad, föreskrift för föreskrift hade strimlats av Kungens pennkniv och brunnit upp i vintersalens eldkorg. “Den enda belöningen för allt ditt hårda arbete är att du får göra om det!” “Och många andra liknande ord lades därtill!”
Det tröttar. Tevje, i ” Spelmannen på taket” uttrycker det på sitt sätt. “Är det för mycket begärt om jag kunde få bara en liten liten skatt att glädjas åt?” Det beror på vem du är. Och där är pudelns kärna. Vem tror du att du är? Har du den föreställningen att Gud ska vara väldigt tacksam att han har dig i sitt celebra följe? Ska Gud vara tacksam att du på egna boliner har givit Honom rätt att vara Gud? Skall Gud gnida sina händer av förtjusning över att du var så duktig att du fann din väg till Honom? Är det inte mer än din rättighet att redan nu njuta paradiset som tack för alla dina evangelikala ansträngningar?
Som sagt det beror alldeles på vem du tro att du är, och vad.. Skall vi låta Herren själv klargöra ultimatum? Smyg fram till Lukas evangelium och dess 17e kapitel. Varje nytestamentlig utsaga har en gammaltestamentlig förlaga. En illustration till det som Nt lär finns nästan alltid i GT. Man finner inte allt manna för dagen på en buske.
“Då sade apostlarna till Herren: ”Ge oss mer tro!” Herren svarade: ”Om ni har tro, bara som ett senapskorn, ska ni kunna säga till det här mullbärsträdet: Ryck upp dig med rötterna och plantera dig i havet! Och det skulle lyda er.
Om någon av er har en tjänare som plöjer eller vallar får, säger han då när tjänaren kommer hem från marken: Kom nu och sätt dig till bords? Säger han inte snarare: Laga något till kvällsmat åt mig, och fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter och dricker. Sedan kan du själv äta och dricka. Inte tackar han tjänaren för att han gjorde det han fick i uppdrag? På samma sätt ska också ni säga, när ni har gjort allt som ni fått i uppdrag: Vi är odugliga tjänare. Vi har bara gjort vår plikt.”
Och vad är belöningen för att ha gjort vår plikt? Hur kommer vi fram till att efterföljandet är en plikt? Vi har förstått med vilken gränslös nåd vi vunnits från döden till livet. “Jag besvär er vidf Guds barmhärtighet att ni bär fram er själva som ett Gud välbehagligt offer, detta är er logiska tjänarrespons på vad Han gjort för er. Hans nåd och kärlek driver oss att tjäna utan minsta tanke på att det skulle vara till vår förtjänst! Att tjäna Gud är ingen väg till inkomstbringande, beskattningsbar inkomst. Det enda du får av mannat är bröd för dagen. Det enda Gud garanterar för all tid och evighet är att du vinner ditt liv. Ditt eget, enda liv.
“Jag säger er sanningen: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han drabbas inte av domen utan har gått över från döden till livet. “
“Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ.”
Så du går ut i morgonväkten, vad söker du där ute. Söker du stora ting för dig själv, sök dem inte. De överlever inte den tid som kommer.
“Ett har jag begärt av Herren, detta söker jag: att få bo i Herrens hus i alla mina livsdagar, för att se Herrens ljuvlighet och söka honom i hans tempel.”
Skynda, mannat avdunstar…
Teddy Donobauer, Doncaster