”Men nu har Kristus verkligen uppstått från de döda, som förstlingen av de insomnade.”
1 Kor 15:20
I århundraden har det förkunnats att de på Kristus troende vid sin fysiska död går antingen till himlen eller till helvetet. Vid kistorna i gravkapellen har det basunerats ut att nu är den eller den hos sin far i himlen. Underlaget för den osanningen är ett ytterst litet fåtal utsnitt ur Bibeltexterna medan den stora bevisbördan emot ett sådant påstående helt lämnas obemärkt och ignorerat.
Helt kort ger jag er här nu vad Guds ord, Guds apostlar och Herren själv säger om de som dör. Notera först och främst hur Jesus beskriver de döda som kom i hans väg medan han levde och verkade.
”..och de kom till synagogföreståndarens hus. Där såg han upprörda människor som grät och klagade högt. Han gick in till dem och sade till dem: ”Varför är ni upprörda och gråter? Flickan är inte död. Hon sover.” Då hånskrattade de åt honom.”
Markus 5:38-40
”Efter att han hade sagt detta tillade han: ”Vår vän Lasarus sover, men jag går för att väcka honom… Jesus hade talat om hans död, men de trodde att talade om vanlig sömn.”
Joh 11:11, 13
Utan minsta tvekan har varken Jairus dotter eller Lasarus ”gått till vare sig himlen eller helvetet.” Ja men, säger de som läst för lite, vad med den där andre Lasarus i Lukas 16e kapitel? Där ser vi ju tydligt att den ene plågades i helvetet och den andre var i skygd av Abrahams sköte. Ja den form som denna berättelse har är misstänkt lik en faktisk rapport. Men vore den det då har vi plötsligt lämnat denna värld och är redan framme i den tidlösa tiden efter de dödas uppståndelse. Innan den har skett är ingen någon annanstans än i dödsriket. Domen har inte verkställts ännu, ingen är framme i den ”ordnade trädgården” som kallas paradiset och ingen är heller bland de dömda som för evigt, eller i all evighet, har sin hemvist i den gudlöshet som de valde redan här.
Vid Jesus död öppnades gravar och de döda kom ut ur mullen. Kom de från himlen, kom de från helvetet? När Jesus gav upp andan anbefallde han sin ande till Fadern. ”Jesus.. böjde ner huvudet och överlämnade sin ande.” Joh 19.30 Att han inte gick till himlen vet vi av att hans himmelsfärd först skedde flera veckor senare. När Stefanus stenas till döds gör han på liknande vis. ”Så stenade de Stefanus medan han bad och sade ”Herre, ta emot min ande.” Sedan fäll han på knä och ropade med hög röst: ”Herre ställ dem inte till svars för denna synd.!” Med de orden somnade han in.” Apg 7:60
Redan Daniel i den seanste tiden av det förra förbundet visste detta med säkerhet att de döda är insomnade och kommer att väckas till dom eller liv. ”Men på den tiden ska ditt folk bli frälst, alla som är skrivna i boken. De många som sover i mullen ska vakna, några till evigt liv och andra till förakt och evig skam.” Dan 12:1-2
Innan livets bok har öppnats har ingen slutlig destination avgjorts. Det är således helt osant att påst¨att någon har ”gått till himlen redan nu.” Men frågan är berättigad: hur har den tanken slagit sådan rot , när det nu inte alls är bibelns vittnesbörd?
Svaret är enkelt. Och följaktligen är det också lätt att se hur ett enögt seende för ögonblicket tycks säga att vi är i himlen efter vår död. För dem som har insomnat som på Kristus troende är nämligen i Kristus. Och Kristus är ju sedan himelsfärden på Faderns högra sida, precis som Stefanus omvittnade och vår apostoliska bekännelse säger. Men vi har befolkat samma tron rum av alla de saligen insomnade. Trots att det aldrig sägs. Det sägs till och med uttryckligen att ”Ingen har stigit upp till himlen utom den som kom ner från himlen, Människosonen som är i himlen.” John 3:13
Det andliga i oss är vare sig tids eller rumsberoende och behöver således inget utrymme i himlen eller på jorden. Och ändock finns de i Kristus på något, i varje fall för mig outgrundligt sätt. Men om detta är jag benviss. Ordet säger det om och om igen att de som medan de levde dog med Kristus skall uppstå med Kristus.
Här har ni brottstycken om denna den kristna trions absoluta kärna.
Som ni läste i ingressen så är Jesus av Nasareth den människoson som är den första skörden av uppståndelsen. Hur ser resten av skörden ut vari består den?
1 Kor 15:6 ..de flesta lever än men många har insomnat.
1 Kor 11:30 ..Därför finns det många svaga och sjuka ibland er, och många är insomnade.
1 Kor 15:17f Men om Kristus inte har uppstått då är er tro meningslös och ni är fortfarande kvar i era synder. Och i så fall är de som insomnat i Kristus förlorade. Men nu har Kristus verkligen uppstått som förstlingen av de insomnade.
1 Kor 15:46-49 Men det första var inte det andliga utan det jordiska. Därefter kom det andliga. Den första människan (adam) kom från jorden, av jord. Den andra människan kom från himlen. .. så som den jordiska människan var sådana är de jordiska. Och så som den himelska är, så är också de himmelska.
1 Kor 15:51 ”Vi skall inte alla insomna, men vi skall alla förvandlas..”
Fil 3:10-11 ”Då (när vi väckts till nytt liv) får jag lära känna Kristus och kraften i hans uppståndelse och dela hans lidande genom att bli lik honom i hans död, i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda.
1 Tess 4:13f ”Bröder, vi vill att ni skall veta hur det blir med dem som har insomnat, så att ni inte sörjer som de andra som inte har något hopp. Eftersom vi tror att Jesus har dött och uppstått så ska Gud på samma sätt genom Jesus föra fram de insomnade tillsammans med Honom.
Om vi har dött med Kristus, och det är dopets faktiska innebörd, att vi räknat in oss i Hans död, så skall vi också med honom uppstå till ett nytt liv med nya kroppar i en ny och omdanat jord och vara med i hans rike på jorden. Det finns inget annat himmelsrike än det som kommer till Jorden. Det är i ett himmelskt rike på jorden som vårt liv skall vara med Honom.
Varför ber vi ”tillkomme Ditt rike” om vi hela tiden tror att det är vi som skall resa till himlen?
Varför ger Han oss nycklarna till riket här nere om det inte är här?
Varför kommer det nya Jeruslaem hit ner från himlen om vi skall vara i himlen?
Varför predikar Jesus och alla apostlar det kommande riket som varande ”nära” om vi i själva verket reser dit? Riket är omnämnt 152 ggr i evangelierna. Himlen anges aldrig som destination för de troende. Inte en gång.
Anledningen till att vi har flyttat ut Guds rike till himlen är den att det sägs att vi som insomnar i döden gör det i Kristus, och att han är i himlen hos sin FADER. Alltså resonerar vi att om vi är i Honom så måste vi också vara där han är. Och det är sant såtillvida, men bortser från att Han och hans rike inte kommer att vara där i framtiden. Han är bara på tillfälligt besök hos sin Fader i väntan på att alla jordens riken läggs under honom. Apg 3:21 Men det faktum att vi är i Kristus nu kvalificeras med att vi är ”insomnade i Kristus”. Inte mycket till verksamhet med andra ord. Det mesta av det som vi gillar att beskriva som himmelskt liv är avsett för livet i det tusenåra riket.
Det kommer att vara här nere på den omdanade Jorden. Där skall vi regera tillsammans med Honom. Upp 5:10 och 20:4.6 Jesaja 66:22f
När vi dör går vi ingenstans alls, vi förblir där vi i dödsögonblicket befinner oss.
Antingen i Honom eller utanför Honom.
Det är sanningen om vart vi går när vi genom döden insomnar.
”Pröva er själva, vet ni inte att Kristus bor i er? Om ni inte vet det består ni inte provet.”
2 Kor 13:5
Teddy Donobauer