Om jag har fattat det rätt så har jag åtagit mig att kasta lite mannagryn till de hungriga denna fredag. Jag öppnar bara specerilådan och där är så fullt att jag inte vet vilken ända jag skall börja.
Men Moses brukar vara bra att starta med eftersom denne i så mycket har genomgått en mängd processer som i olika delar oundgängligen kommer alla till del som vill leva på rätt sida om Allsmäktig Gud.
Han står vid den brinnande busken. Han får i klartext uppdraget att ge sig på Faro för att äntligen iscensätta Israels befrielse. Men han ”tövlar”, ”strular”, ”urskuldar sig, ”dissar sina möjligheter” och i största allmänhet beskriver sig som en nolla, t o m en utan omkrets.
Han låter som en reduktion av all Svensk jantelag. ”Inte kan väl jag…”
Gud tröttnar, frågar: ”Vad är det du har i din hand?”
Inget! Bara den stock och stav som jag hängt på sedan jag blev min svärfars fåraherde för så där fyrtio år sedan.
”Släng ifrån dig din krycka! Kasta det sista som du ännu ser som din trygghet. ” Moses lyder. Staven förvandlas till en giftorm.
”Inte visste jag att det fanns en orm i allt jag förlitar mig på förutom Gud själv!
”Men jag vet ” sa Gud, ”jag känner väl till vad som är i människorna! De är beredda att riskera allt för sina hemmagjorda lösningar på problem som vida överstiger deras vildaste fantasi.
”Ta ormen i svansen!”
”Men då hugger den mig!”
”Bara om du inte låter mig krossa ormens huvud först..”
”Dina möjligheter att undkomma ormens gift är att lyfta ditt huvud och din blick till honom som är upphängd på ett träd.”
”Vad är det du bär i din hand som gör dig blind för faran i allt som är ”bredvid mig, vid sidan om mig, istället för mig?”
”Och Moses tog upp sin stav, avgiftad och harmlös för alla än för andra ormar.” Sen delade han rörhavet och ledde folket ut ur, för att föra dem in i…
Och det blev en hel del manna längs vägen.
Teddy Donobauer, Doncaster
(Sjung själva: Bryt Livets bröd för mig… eller panis Angelicus.. https://www.youtube.com/results?search_query=panis+angelicus+pavarotti)