Dags för den första ”lodlinan”.
När jag besökte KCS första gången leddes jag att tala om vad som borde känneteckna ett sant ”Kingdom Center”. Jag utgick då ifrån ett antagande att Bibeln som sådan var allmän egendom för alla som hörde till KCS och att gemenskapen efterkom de anvisningar om vårt förhållande till Ordet som är entydigt angivna.
”Allt vad som fordom är skrivet, är skrivet för att varna oss för att upprepa gångna tiders synder.”
”All SKRIFT är Gudandad och nyttig till…”
”Låt Kristi ord rikligen bo ibland er..”
”Genom den tröst som skrifterna ger skall vi bevara vårt hopp.”
”Det var Kristi ande i profeterna som gav dem att skriva sådant som skrevs för vår skull..”
”Ni känner varken skrifterna eller Guds kraft.”
”Ni rannsakar skrifterna för ni tror att i dem finns evigt liv. Ja, de vittnar om mig, men ni vill inte komma till mig för att få det liv om vilka de talar.”
Således antog jag att KCS höll sig till ”den tro som är en gång för alla meddelad åt alla de heliga.” En tro som finns utlagd och framhållen i hela skriften. Om ni minns talade jag om två saker som kännetecknar ett andligt ”kingdom center”.
1 Det producerar kungar.
2 Det mättar dessa med livets bröd.
Vi började nämligen i Beit Lechem, Betlehem i vår parlör. ”Brödhuset”.
Men den heliga skrift spelar en ytterst underordnad roll i KCS.
Jag har frågat: har ni som gemenskap, som Kungacentrets konungabarn någonsin gemensamt och förutsättningslöst suttit ner med hela Guds ord framför er och faktiskt rannsakat hela skriften i ett enda ärende, för att finna ledning i en enda fråga?
Hur är ni medlemmar i Kingdom Center utan att behöva rådfråga Kungens uttryckliga vilja i skriven form?
Jag har hört följande respons: Det skrivna ordet är dött. Logos ger inte liv. Det är bara bokstav som dödar. Vi måste ha ”färskvaran”, Guds direkta tilltal till oss. Det vill säga, vi går på det ”rhema” som är personliga Ord från Herren till oss. Men vi behöver inte kollationera det ordet med vad som är skrivet förut.
Den tudelningen mellan det skrivna ordet och det tillämpade ordet har INGEN grund i Guds ord.
Den Helige Ande som är skrifternas egentlige författare, alla andra inblandade är bara amanuenser och sekreterare, har som sin primära uppgift att ta Kristi ord och ge dem åt oss, förklara dem för oss, och göra dem verksamma i oss.
Om Kungacentrets ledning inte anser sig vara bundna av Konungens regeringsförklaring i skriven form, är det då underligt att det också har ersatt Kungens uppsåtliga och avsiktliga uppdrag med en uppsjö egna visioner?
Logos blir Rhema först när viljan till lydnad för meningen i Logos blir den viljeformande jasägelsen hos mig att inte bara säga att jag älskar Herren utan faktiskt visar att jag gör det genom att hålla alla hans bud..
Rhema är det i handling omsatta försanthållandet att Guds ord är lika sant som att Kristus är Sanningen. Den skrivna hårdvaran är Logos, när den tas från hårddisken till arbetsbordet blir det den mjukvara som översätter och tillämpar Logos i det verkliga livet. När Logos tillämpas blir det Rhema, inte förr. Men om det inte finns på hårddisken, kan det heller inte tillämpas.
Rhema utan Logos är en villfarelse.
Men att studera vad Guds ord säger hör inte till vanligheterna i KCS. Har jag uppfattat det rätt? Är det sant att de 92 visionerna aldrig granskas av hela gemenskapen i Bibelns ljus?
Hur vet ni då att de är Guds visioner?
Teddy Donobauer, Doncaster