Socialismens syn på hur man utplånar kristendomen
På diverse olika fronter angriper även den svenska maktapparaten allt som har med kristen tro att göra. Då inryms inte den av socialismen accepterade och genom dess politisering totalt osjälvständiga före detta Svenska Folkkyrkan. Dess roll i framtiden kommer antagligen att säkerställas på liknande sätt som den Ortodoxa kyrkan är accepterad av Putin. Då den kyrkan i allt väsentligt inte längre är förpliktigad att stå upp för sitt andliga arv utgör den heller inget hot mot den socialistiska gudlöshetens paradigm. Men enär det ännu finns rester av det kristna arvet utanför den så måste en plan exekveras som rensar på djupet i folklagret. Detta gör man genom att angripa förekomsten av bibeln och allt därmed sammanhängande på den nivå där bildningen börjar: på utbildningsnivån. I förlängningen blir det förbjudet att offentligt läsa ur den eller att citera den i offentliga sammanhang.
Det råkade sig att jag i mitt bibliotek har en bok som beskriver hur socialismen har haft detta mål av den kristna trons utplåning även utanför Sveriges gränser. Vidstående är ett utdrag ur boken som jag först i ett senare skede kommer att redogöra ursprung och författarskap för. För att tydliggöra den svenska situationen har jag tillåtit mig en viss frihet mot originalet. *
“De olika bekännelserna är alla likgiltiga för min del. De har inte längre någon framtid. Åtminstone inte bland svenskarna. Nationalsocialisterna må i Guds namn sluta fred med kyrkan. Det kan vi också göra. Ja varför inte. Men det kommer inte att på sikt förhindra att kristendomen som sådan utplånas. Den skall utrotas med hull och hår, med alla rötter av dess väsen. I en del länder är kyrkan ofarlig då dess medlemmar gladeligen kan vara kristna och hedningar samtidigt. De utgör inget motstånd mot vår socialism. Det är de som är enfaldiga nog att helhjärtat tro som är vår utmaning. ..”
“Man kan kasta ut den epileptiske Paulus ur kristendomen. Det har andra gjort före oss. Man kan göra Jesus till en ädel människa och förneka hans gudomliga medlarroll. Det har i alla tider funnits sådana människor som gjort det… Men allt det där tjänar inget till. Vi blir inte kvitt kristendomens anda, och det är det avgörande . Vi vill inte ha kvar några människor som skelar upp mot himlen. Vi vill ha fria människor som vet och anar att Guds närvaro är de själva.”
“Ni frågar hur vi går vidare nu? Vi skall förhindra att kyrkorna gör något annat än vad de gör nu, dvs steg för steg förlora terräng.. Prästerna skall få gräva sin egen grav. De skall förråda sin gode Gud åt oss. För sin kära utkomst skull kommer de att prisge allt. Vi skall se till att den svenska kristenheten gör så som den katolska kyrkan gjorde. Den ympade sin teologi på hedendomen och blev själv en del av den. Vi skall behålla vad som kan bevaras men omtolka det till vår socialistiska syn. .. De (prästerna) kommer för sitt kända profit och status begärs skull att göra allt för att behålla sin ställning. Med deras fallenhet för vällevnad har vi dem fast i fällan. Det blir ingen kamp. De vet att eftersom det är vi som har makten har de bara oss att förhålla sig till. Gud tror de inte på. När de förstått varifrån vinden blåser kommer de inte längre att bjuda något motstånd. De är ju inte dumma. Deras kyrka har verkligen en gång varit något. Vi är också en slags kyrka. Men det är vi som är deras arvtagare. Den unga generationen är helt på vår sida. Låt de gamla ännu stappla till sina bönemöten och biktstolar.”
Jag överlåter åt er att tolka som ni vill. Men detta är en genuin socialisms syn på den kristenhet som i vår tid anses vara stort hinder för utveckling till den samhällsordning som den nuvarande regeringen och dess förbundna eftersträvar. Alla honnörsord till trots.
Det som sker i Sverige i dag har varit i säck innan det kom i påse.
Björn ”Teddy” Donobauer
* Ur Adolf Hitlers bordsamtal, eller snarare vildögda monologer, nedtecknade av Hermann Rauschning under trettiotalet i Tyskland. Nationalsocialismen är bara den högervridna formen av socialism. Den svenska socialismen är dess vänstervridna motpart. I en rund värld möts höger och vänster alltid bakom ryggen på alla människor och ler i mjugg.